Älskade,

Ibland måste jag ställa mig frågan varför det blir som det blir och varför jag sitter här och väntar. Väntar på att få känna värmen från din kropp, styrkan av din omfamning, känslan av din hand när du drar den genom mitt hår och doften från din hud när vi står så där nära varandra.

Härom dagen hörde en gammal vän av sig till mig och frågade om vi kunde träffas för en fika. Vi gick till det där mysiga kaféet på hörnet som du och jag hittade en höst. Doften av nybryggt kaffe låg i luften och jag lät en sked långsamt röra i mjölkskummet på toppen i min kopp. Det var trevligt och vi hade mycket att prata om. Jag förstod först efter att vi hade suttit där ganska länge att han hade något mer känsligt han ville berätta. Det kom i små omgångar och till slut började jag se en helhet i det han sa när han berättade om kvinnan han träffar. Jag ställde inte frågan varför men kanske läste han in det mellan raderna. För när han berättade att det var hon som hade hört av sig och frågat om det inte var dags för dem att börja dejta som var orsaken till deras relation då såg jag även tveksamheten spegla förbi i hans ansikte.

Han är inte den första som jag ser går in i en relation med ett resonemang om de egenskaper och intressen som känns gemensamma och med tron att det räcker där, att en praktisk och trygg relation är det bästa. Att man tar någon i tron att det inte finns något annat kvar att välja på. Men i längden blir det inte så bra för när förälskelsen, passionen, pirret, aldrig riktigt infunnit sig börjar mer och mer irritation och tristess komma in i vardagen. Det var den irritationen, frustrationen och till och med något som liknande aggressivitet som jag såg hos honom nu. Ärligt talat så skrämde den mig lite.

Kärleken har ingen ålder, det finns inget bäst före datum, ingen begränsning. Den drabbar oss lika bra och lika stormande i vilken ålder vi än är. Kanske är det till och med så att det stämmer det där att ju äldre vi är desto hårdare drabbar den oss.

Min kärlek till dig är större än jag någonsin trodde den skulle kunna bli och det är underbart. Jag längtar, älskar, längtar efter att få älska. Längtar efter att ligga och lyssna efter dina andetag i nattens mörker.

Jag vill att du ska veta hur mycket jag älskar dig och att jag kommer fortsätta skriva till den dag då du är här.

Din Karolina