Min älskling,

Nu är jag där igen och njuter av orden du ger mig. Orden som fyller tomrummet mellan mina rader, kompletterar det jag skrivit och gör det till en helhet.

Jag vet inte vad jag ska tro. Vet inte vad jag vågar tro. Tänker att en stunds tålamod kan ge en stor seger. Om det betyder att du och jag finner varandra än mer eller om det blir på något annat sätt vet jag inte.

Det enda jag vet just nu är att du gör mig trygg och jag längtar efter dagen då vi ses. Vi kommer att ses, snart och då ska jag hålla om dig länge. För att vi båda behöver den omfamningen, den närheten.

Du och jag min älskade, jag och du.

Din Karolina

Kategorier: Kärleksbrev

0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *