Älskade,

Vet inte om jag inbillar mig men det är på något sätt som om jag känner av din närvaro. Känner av att du tänker på mig ibland, så där intensivt att jag måste stanna upp och djupandas.

Gillar inte sen

Det har snurrat så mycket tankar i mitt huvud idag, så mycket om dig och mig som jag skulle vilja prata med dig om. Samtidigt så vet jag att det inte behöver vara bråttom, vår tid kommer, sen. Det är bara det att jag inte gillar sen, inte tycker om att vänta. Jag är nog lite som du, oroar mig för saker jag inte ser lösningen på och sådant som kommer sen. Du vet det där som jag brukar säga att det inte är någon idé att lägga energi på för det kanske inte alls blir på det sättet. Det är svårt att leva en vecka i taget, en dag i taget men jag jobbar på det.

Mörkret gör mig trött

Känner mig så trött och längtar efter den energi som jag verkligen behöver. Det blev mörkt igen och snön har nästan regnat bort helt men jag ska försöka ta mig ut ändå. Måste få lite luft och kanske lite krafter. Annars är det dina brev som får mina dagar att ta sig framåt just nu. Det kanske är lite löjligt men jag läser dem faktiskt flera gånger. Behöver de där orden av kärlek och längtan. Rädd för att de ska ta slut. Som en törstig som står vid en sinad brunn och längtar efter vatten.

Idag är det fyra veckor sedan vi sist sågs. Det känns som en evighet.

Din Karolina