Älskling,

Den här förkylningen som härjar i min kropp tar all min ork och jag förstår att de senaste veckornas brist på sömn tar ut sin rätt. Det finns ingen motståndskraft och jag måste verkligen få det här att vända.

Tappade rösten

Vaknade utan röst idag. Den var helt borta. Dagen har jag ägnat åt att dricka varm mjölk med honung, pepparmyntste med honung och säkert överkonsumerat halstabletter. Det har inte hjälpt ett dugg och nu kan jag bara hoppas att natten gör sitt så att jag vaknar i ett helt annat tillstånd än jag somnar i.

Lugnet

Konstigt nog så känner jag i dag ett lugn. Det kan förstås ha med förkylningen att göra men också att det gått lite tid nu och jag börjar vänja mig vid att du är borta. Vänja förresten, vilket otrevligt ord. Jag vill inte alls vänja mig vid att du är borta. Å andra sidan så har det nog mycket att göra med om jag blir påmind om dig och det senaste var när din mamma ringde, sen har jag haft fullt upp med annat. Ibland är det skönt att låta tankarna skingras av annat.

I väntan på dig

Innan du åkte så såg du på mig och undrade om jag skulle vara kvar, sen när du återvänder. Jag svarade att om jag väntat på dig i så många år så kan jag vänta ett tag till. Du log men jag såg att du tänkte något annat. Och tanken slog mig idag att jag nu förstår vad du menar. Nu när jag börjar finna ett lugn i mig själv, när jag börjar återgå till det som var innan ”vi” och när känslan av att du är borta börjar bli verklighet. Jag börjar vänja mig och jag säger inte att det innebär att mitt hjärta kommer att vara öppen för någon annan, det innebär att när du kommer tillbaka blir allt nytt igen. Då får vi börja om från början.

Skyndar mig

Jag skyndade mig iväg för att lägga brevet till dig på lådan igår och idag kom jag på att jag nog glömde bort att skriva under med mitt namn. Det kändes inte fullt så bra och du måste nog undra vad som hänt. Så det är bäst att jag skickar iväg det här fort och hoppas på att båda breven kommer fram samtidigt. Då skrattar du säkert åt mitt vimsande. Men jag blir sådan när jag inte är riktigt frisk. Jag tappar bort saker, glömmer och kan gå helt fel. Det är säker för att kroppen är så trött att det inte finns någon ork för organisation kvar. Du lär dig nog och jag kan bara be dig ha tålamod med mig. Kan trösta dig med att jag inte blir sjuk så ofta.

Måste rusa till brevlådan. Älskar dig.

Din Karolina